Historiska och kulturella förbindelser mellan Litauen och Sverige

853

Den första skriften om relationerna mellan Litauen och Sverige.

Den svenska kungen Olaf organiserade en framgångsrik attack mot kuronierna, intog Seeburg (Grobiņa) och tvingade Apuolė att betala lösen (Skuodas-regionen, Litauen). Apuolė blev därmed Litauens första plats som nämns i skriftliga källor (Life of Anskar av Rimbert).

1260

Berättelsen säger att prins Carl, en rival till greve Birger i Sverige, drog ut i korståg och kämpade i slaget vid Durbe 1260 och dödades av litauerna. Detta faktum registrerades i samband med Sveriges deltagande i korstågen för att kristna hedningar (Eriks krönikor, skriven på 1300-talet).

1562

Litauisk - svenska unionen.

Kotryna Jogailaitė (Catherine Jagiellon), en polsk-litauisk prinsessa, gifte sig med den svenska kungen Johan III Vasa i Vilnius, Litauen. Detta äktenskap förenade flera viktiga kungariken i Europa. Jogailaičiai - Gediminaičiai och Vasas tillät Sverige att gå med i polsk-litauiska samväldet, Polonian-Lithuanian Commonwealth (PLC) för att skydda sina ömsesidiga intressen i Östeuropa. Catherine Jagiellon dog 1583 och begravdes i Uppsala, Sverige.

1592-1599

Nära förbindelser mellan Litauen och Sverige.

Kung Sigismund III Vasa (1587–1632), kung av Polen, storhertig av Litauen och kung av Sverige var son till Johannes III av Sverige och hans fru Catherine Jagiellon.

Sigismund styrde Litauen och Sverige och skapade nära förbindelser, inklusive kulturella länkar, mellan de båda länderna. Hans långa regeringstid sammanföll med höjdpunkten av det polsk-litauiska samväldets makt och ekonomiska inflytande.

1632

Ansträngningar för att reformera polsk-litauiska samväldets politiska system.

1632 valdes Władysław Zygmunt Waza-Jagiellon till kung av Polen, storhertig av Litauen och genom faderns arv lyckades han lagligen även bli kung av Sverige. Han stödde religiös tolerans och genomförde militära reformer. Han misslyckades emellertid med att förverkliga sina drömmar om berömmelse genom erövringar eller att reformera och stärka samväldet. Hans död markerar slutet på det polsk-litauiska samväldets guldålder.

1660

Kämpar för Commonwealth-territorier

Den 27 september 1605 möttes polska och svenska styrkor nära den lilla staden Kircholm (nu Salaspils i Lettland), där polsk-litauiska-Courland-arméer besegrade en invaderande svensk armé.

Den militära befälhavaren för den polsk-litauiska armén, Jan Karol Chodkiewicz, hade mindre styrkor än svenskarna. Ändå förlorade svenska armén, ledd av Charles IX, kanske så mycket som två tredjedelar av sin ursprungliga styrka.

1600-1661

En lång period av krig mellan Commonwealth och Sverige.

Under två århundraden fanns så många krig mellan samväldet och Sverige att det är svårt att räkna dem.

Några av de mest kända är:

Kriget 1600–1611 Polen - Sverige

Kriget 1620–1625 Polen - Sverige

Kriget 1626–1629

Stora nordiska kriget 1655–1661

1605

Kämpar för Commonwealth-territorier

Den 27 september 1605 möttes polska och svenska styrkor nära den lilla staden Kircholm (nu Salaspils i Lettland), där polsk-litauiska-Courland-arméer besegrade en invaderande svensk armé.

Den militära befälhavaren för den polsk-litauiska armén, Jan Karol Chodkiewicz, hade mindre styrkor än svenskarna. Ändå förlorade svenska armén, ledd av Charles IX, kanske så mycket som två tredjedelar av sin ursprungliga styrka.

1655

Kedainiai-fördraget

Under det Stora nordiska kriget undertecknades Kedainiai-fördraget den 17 augusti 1655 för att bilda en union mellan Litauen och Sverige, genom vilken Litauen skulle separera från Polen. Avtalet varade inte länge och trädde aldrig.

1917

Sveriges stöd för att återställa Litauens självständighet.

Under första världskriget ockuperades Litauen av det tyska riket och politisk frihet inom Litauen begränsades av Ober Ost-tjänstemän.

Endast en konferens tilläts i Litauen , Vilniuskonferensen i september 1917. Litauerna var bekymrade över Litauens öde efter kriget eftersom dess mäktiga grannar (Ryssland, Tyskland, Polen) hade sina egna planer. Konferenserna i de neutrala länderna Schweiz och Sverige gav Litauerna möjlighet att diskutera sin politiska verklighet och skapa visioner för framtiden för det oberoende Litauen.

1918

Sverige var bland de första som erkände Litauen som en fri oberoende stat den 12 december 1918. Sedan dess utvecklades relationerna mellan Litauen och Sverige snabbt, särskilt de kulturella och ekonomiska.

1919 öppnades den litauiska ambassaden i Stockholm och det litauiska presskontoret inledde sitt arbete.

1919

Svensk officer i Litauen - en utlänning kämpar för frihet.

Den anmärkningsvärda historien om en svensk pilot som kämpade för Litauens självständighet. En för Litauen betydande svensk flygare med namnet Carl Olof Dahlbeck var en av de allra första som organiserade det som idag kallas det litauiska flygvapnet. Sveriges bidrag erkändes senare som avgörande av den litauiska regeringen.

1918-1940

Revitalisering av kommunikationen mellan länderna.

Under mellankrigstiden främjade många intellektuella i Litauen tanken på närmare förbindelser mellan Litauen och Sverige samt de andra skandinaviska länderna. Denna idé blev känd som idén om Baltoscandian union. Sverige var intresserad av den nyskapade oberoende litauiska nationalstaten. I april 1932 startade en svensk språkkurs vid Vytautas, det stora universitetet i Kaunas. Tyvärr avbröts de diplomatiska förhållandena av Sovjetunionen.

1940-1991

Litauisk-svenska relationer från andra världskriget till slutet av 1900-talet.

Sverige erkände inte ockupationen av Litauen 1940. 1943 inrättades den baltiska kommittén i Sverige med målet att kräva att Sovjetunionen återupprättade de baltiska staternas oberoende.

På Gotland 1989 godkände litauiska emigranter återupprättandet av Litauens självständighet på den 36: e europeiska-litauiska studieveckan.

1991

Litauisk-svenska relationer vid seklets slut.

Efter att Litauen återtog sin självständighet (1991-03-11) erkände Sverige det den 27 augusti 1991 och diplomatiska relationer återupprättades nästa dag.

Den svenska ambassaden var en av de första ambassaderna som öppnade i Vilnius.

Litauer i Sverige hjälpte till att återuppliva kulturella band mellan det oberoende Litauen och Sverige.

1991 öppnades det litauiska informationskontoret i Stockholm för att uppdatera förhållandet mellan länderna.

1991

Kulturellt, vetenskapligt och pedagogiskt samarbete.

Det svenska språket har undervisats vid Vilnius universitet sedan 1990.

1991 inrättades institutionen för skandinaviska studier.

1991 öppnade Center for Scandinavian studies vid Klaipėda University, där svenska undervisas för studenter.

Numera har Stockholms universitet studier på det litauiska språket samt studier i baltisk kultur och historia. Det finns många vänföreningar mellan våra länder och studentutbytet är stort.

2021

Starka ekonomiska band.

Idag är Sverige den största utländska investeraren i Litauen och svenska banker svarar för mer än hälften av Litauens banksektor. Sedan 2004 är förhållandet mellan Litauen och Sverige baserat på ett ömsesidigt mål att hitta en lösning på problemet med energisäkerhet.